Pics
Här har ni en liten sammanfattning i bilder av de senaste dagarna då jag har hunnit med en stadsrunda med Sandra, lite shopping, en dag på stranden som resulterade i en mer röd än brun tjej trots mitt flitiga användande av solskydd.
Nu ska jag sova, imorgon ska jag upp tidigt och umgås med Sara, sedan blir det tillbaka till Stockholm. Det har varit skönt att få vara här uppe ett tag för en gångs skull!
Midsommar
Smoothiedag!
"Det är att leka med eld när du tar upp det där igen, men du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen"
Är inne i en fas nu då jag hela tiden vill lyssna på Melissa Horn. Kanske är det för att hennes texter passar så bra in på hur jag mår just nu. Dock är det inre Adrians musiksmak så passar på att lyssna då han inte är hemma. Hennes musik är ju däremot inte den positivaste, men jag tycker att det är ett bra sätt att börja må bättre, att lyssna på sorglig musik. Jag är lite weird, jag vet.
Har mått dåligt i helgen, så for hem tidigare från jobbet i lördags och var hemma idag också, och nu mår jag faktiskt lite bättre. Det enda som har blivit värre är min hals och mina öron. Har lyckats dra på mig någon slags förkylning nu som pricken över i:et. Dessutom har jag haft så ont i öronen, hade tänkt att fara in till vårdcentralen imorgon igen och kolla upp det, men nu är jag osäker om det bara beror på förkylningen. Tror att jag dock ska ta det säkra före det osäkra och fara in och kolla upp det.
Har en lång dag framför mig imorgon. Väntar på en massa brev som jag aldrig får och på en massa samtal som jag heller aldrig får. Så om jag inte har fått det jag bör få imorgon så måste jag ringa runt en massa.
För det är så jobbigt att bara gå omkring och inte veta vad som kommer hända härnäst. Jag har ingen energi i kroppen eftersom att all min energi går åt till att vara vaksam och till att överanalysera allt.
Nu ska jag då försöka sova iallafall, eller antagligen spela spel på mobilen i en halvtimme och sen sova. Det blir nog bra. Sov gott!
Hej världen.
Hej världen.
Jag försöker vara en bra människa och behandla andra på det sättet som jag själv vill bli behandlad. Jag ställer upp för folk i situationer som jag själv skulle ha önskat att någon stod upp för mig. Men när jag gör detta, går det bara illa för mig. Ska jag istället vara en av alla de där som bara tittar på utan att bry mig?
Hej Stockholm.
Jag älskar den här staden, men varför hatar du mig så? Jag kan inte göra gatorna renare och människorna mänskligare, men jag försökte åtminstone. Så varför utsätter du mig för dessa dåliga människor? Förtjänar jag det? Du är staden som gör mig illa men som jag ändå stannar hos.
Hej jag.
Jag har börjat tappa hoppet på människan och på att det finns en godhet djupt inne i varenda liten själ. Nu är jag inte ens säker på att alla människor äger en själ. Jag är rädd och skör och behöver fixas nu. För jag gick sönder samtidigt som min kropp gick sönder. Nu är det dags att lagas, och börja om från början.
Men världen, Stockholm och jag. Ni bör veta att jag nog aldrig kommer få tillbaka samma godtrohet om mänskligheten som jag hade tidigare.